En Vis naturlig rättvisa återhämtar oss

Naturens rätt att överleva och därigenom hålla liv i oss, vad är mer aktuellt och viktigt just nu än det. Farligt aktuellt.
Ofta är det så att när vi människor närmar oss gränsen för vad vi klarar av, så brukar vi just där i den sista stunden innan allt bryter samman, hitta tillbaka till vår klokskap igen. Så har människan fungerat i många långa tider och jag hoppas att det är så även denna gång, att vi hinner väcka varandra. Framför allt att vi vill väcka oss själva.
Många människor känner inte något för någon och hur kan man då få till ett stopp på vanvården av våra naturresurser och våra relationer till varandra? Jo, hitta det som människan vill lyssna till. Det som gör att människan vill börja ta hand om och bry sig om. Det som gör att vi vill det vi vill, som gör att vi gör det som behöver göras nu. Det behövs också nya lagar inom vissa områden men framför allt ett nytt ledarskap som håller formen för det professionella ansvaret att verka fullt ut. Då kan våra föråldrade system plockas ner eller som nu pågår; falla samman.
Nu har vi drivit samhället långt bort från det kloka. Samtidigt har vi också väckt upp en hel del av det bästa i oss som mänsklighet. Just där längst ut på stråets ände gungar det, men där sker ofta nödvändiga klara kloka helomvändningar. Där ute där det gungar hiskeligt hissnande och skrämmande, där och då blir vi fokuserade. Må det vara så även här där vi står i elfte timman på en ganska trasig jord. Människan kan när hon vill. Jag tror på henne!
FÖRÄNDRING – CHANGE
Tänk om vi just nu är inne i en helomvändning? Tänk om det är därav som det gungar så omkring oss och inom oss? Jag tror och vet att det är så. Klockan är 11 och vi har vaknat efter att ha försovit oss lite väl länge i en morgons sena gryning.
Vi står här nu sida vid sida, olika lika. Där och då är vi enade och vill samma. Vi vill äntligen vara vuxna inför våra barn och ge dem en framtid. En framtid bortom prylens tomma värde och jaktens stora förlust. Vi vänder oss om och gör en kullerbytta hem igen. Må så ske…
Pärlbergets gammelskog
Jag var upp i vårt vackra Sapmiland denna sommar, strax ovan polcirkeln. Jag mötte naturens underverk och enkelhet. Mötte renskötare, turistguider och Jockmockbor;  möten – på – riktigt i en ren vild natur.
Men jag mötte också annat:
Oj, vad vårt gemensamma skattekapital har skövlat där uppe. Vårt skatteägda Svea Skog har rensat skog i ”fjällnära marker” (vilket man avtalat att inte göra!) och oj vad många viktiga sköra livstrådar vi håller på att klippa av där uppe när ekosystem som allas liv är beroende av skärs i bitar. Allt sker i den naturen som ger näring till alla som bor där och till hela landet genom t ex vattensystemet som transporterar all möjligt mumma ut i våra jordar långt nere i Svea Rike. Vattnet transporterar näring, fröer, rensar och renar, fyller på och tar bort……och så vidare. Vattnet skulle vara med och rena Östersjön, det var nog naturens tanke. Men då kom människan som lämnat naturen på att de vill ha snabb billig el till sin produktion för ökad konsumtion.
Vi tror vi är smarta när vi stänger av stora vattenartärer med dammar för att få billig el och billig prylproduktion. Vad händer med reningen av t ex Östersjön därigenom? Vad händer med balansen i naturen. Den balans som vi så kallade ”moderna” människor inte vet allt om. Vad händer med det finstilta i naturen, det som all vår jord, vår näring, behöver. Det blir så tråkigt att följa när människan tar bort det enkla rena fast hon någonstans vet att hon kommer att stoppa skit i munnen om hon söndrar naturen. Varför lämnade människan naturen och flyttade in hjärnan och hjärtat till storstaden? Var det så klokt? Ville hon verkligen bli så okunnig på livsbalans, sin föda, sitt reningssystem och hur man bibehåller liv?

Vi totaldemolerar friskheten i skogen när vi skördar skog på ett sätt som aldrig ett klokt barn skulle göra om hen fick frågan, i vår tid gör vi vuxna det: Tjänar snabba dyra trasiga pengar, sågar allt längs med fotknölarna- Är människan den klokaste arten på jorden?

Tror inte det men vi kan bättre än så här, jag vet det.

Medlemmar i Girjas sameby efter att hovrätten meddelat sin dom i januari 2018.

Representanter från Girjas sameby i protest mot skövling 2018. Foto: Jonatan Stålhös
Må detta rättsfall som nu är på tapeten öppna upp för en välmående dialog framåt för människan och naturen – vi hänger ju ihop i samma vackra silvertråd förstås allt som lever. Så mycket tror jag vi alla förstår nu 2019 på väg in i 2020 – naturlighetens år!
Vi vet mer, jag vet att vi vet allt som behövs så att vi kan börja ta kloka beslut för nu och generationer framåt.
Heja Sverige genom de kloka samerna i norr som på många håll står kvar sida vid sida med naturen, vårt externa livsnervsystem, och snart vinner ett mål som gör oss alla till ett klokt folk igen när detta mål steg för steg ger efterverkningar och vägskifte. Får vi ett avslag så är ännu inte sista sömmen sydd i vår gemensamma dräkt. Jag hoppas på och tror isf att ett nej synliggör ett större ja!
🧚‍♀️må naturen vinna detta rättsmål, för allt levandes skull och för att naturen är det vackraste.🧚‍♀️

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s