Du får det du ger och är

ORDNING PÅ TORPET

Vi behöver nog alla bli noggrannare med hur vi handlar och agerar för att stolt kunna ge vidare en kultur, ett samhälle, en natur och en planet till våra barn och barnbarn. Det vet vi ju alla att de handlingar vi genomför planteras i den miljö som vi sedan skall leva och bo i.  Det är inte alltid så lätt att vara noggrann med sina svall och vågor. Man får vara lite snäll mot sig själv ibland ändå och tacksam för det man klarar av och be om ursäkt för det som blev tokigt. Men om det är så att allt man tränar på blir man bra på, så blir det ju ändå en riktigt bra ordning på torpet till slut.

DU FÅR DET DU GER OCH ÄR

Det finns lite att göra här i vår nations vardagsrum ”Samhället” och mitt engagemang för detta finns med mig varje dag. Så som läget är i världen just nu så behöver vi nog alla förstå att vi vuxna egentligen är ”Grandmothers and Grandfathers” allihopa. Förstå att vårt viktigaste uppdrag är att ombesörja och föra vidare bra saker till dem vi möter. Våra dagliga handlingar blir till det samhälle vi lämnar till våra barn och barnbarn att leva i.  Det är ingen annan som gör det än vi själva. Den andre är du och jag och så vidare… Det går inte heller att göra sedan för sedan börjar nu. Bra saker är inte prylar. Bra saker är kärlek och en generös, respektfull, omtänksam kultur. Bra saker är inte tråkigt, man kan ha otroligt kul samtidigt som man verkar för ett recilient samhälle. Låter det tjatig? Ja, vi tjatar nog på lite till nu i elfte timman så att det går hål och flödet öppnar sig. De unga vill något annat och vi vuxna står med rodret och kör åt fel håll. Vi vuxna har skepparexamen och har utvecklat lagarna så att bara vuxna får bestämma. Vi är så förblindade att vi inte ser att kartan vi läser av är från en helt annan tidsålder. De unga ropar stopp på gator, skolor, torg och på webben se upp vi kör mot ett stup! Men vi tutar och kör och tycker att de ska skärpa till sig de där unga parvlarna och kliva in i ledet. När skall vi vakna och höra att det är de unga som har nutidens karta? Jo alldeles nu annars har vi inte en chans, för chansen är kortare och kortare för varje minut och oljedroppe.

Magen och ögonen – själens kompass och spegel

Ångesten i vårt samhälle skulle minska drastiskt om vi bara gjorde sådant som vi i maggropen är stolta över när vi ser oss själva i spegeln eller de som vi möter i ögonen. Tittar du inte folk i ögonen så är det lite varningstriangel och du kanske skall kolla av huruvida du gillar dig själv och människor i allmänhet.

Tittar du folk i ögonen för att få dem att backa så är det också dags att göra något åt din litenheten som försöker skrämmas för att få till lydnad, innan pulsen spränger dig på insidan. Mänskligheten i dig behöver kanske en refill av omtanke. Har du svårt att le när du möter människor så kan samma renovering vara bra och viktig också. Man får det man ger och är! Det är ingen nyhet och detta blir till den miljö du får bada i dagligen. Vi lever alla på samma gata.

cropped-madeleine.jpg

Jag lever ganska enkelt. Jag bor litet, har få saker omkring mig numera. Jag mår bäst av det och jag fungerar enklare så. Jag kan också enklare få tid till allt som jag vill hinna med av det hjälp- och förändringsarbete jag stödjer yrkesmässigt och ideellt. Jag lever inte fullt ut som jag vill med livets ekologi, ekonomi och handlingar ännu. Men det räcker till att jag ställer om så snabbt jag förstår helhet och detaljer. Även om jag inte är helt nöjd ännu med alla val jag gör, så gör jag så gott jag kan för att byta spår från den ”moderna” väg jag som ung fick lära mig att lyda och gå.

Jag gick på en väg som jag aldrig trott på fullt ut men ändå vandrat och fostrats till av familj, mig själv, vänner och samhälle. Jag sade själv ja till det. Ingen finns att skylla på.

Den vägen var i många delar ok men inte min och inte så hel och hållbar. Ganska fullkomligt oekologisk på flera plan under en tid och många försökte drilla mig till att släppa det jag hörde i mig, inte vara så noga med etiken och moralen. Det var trendigt att sköta sig själv och skita i andra och man fick till och med lära sig att tjäna pengar på andras bekostnad. Vilket aldrig funkat för mig. Det jag fick lära mig var mot den moral som alla barnprogam och första åren i livet och skolan lärt mig. Jag kunde aldrig  ta emot den trendiga ”vuxenutbildningen” fullt ut inne i mig som tur var. Man fick tycka att jag var gammaldags eller onödigt noggrann. Det struntade jag i men det har inte alltid varit lätt att stå för de värden jag alltid hållt fast vid. Det är enklare nu vid 55 års ålder än som 17 åring i en på flera sätt märklig värld.

80- talet styrde om hela livskulturen i västvärden. Konsumtion och slit och släng byggde om våra hjärnor och till slut också våra relationer. Jag skakade på huvudet men klev halvt om halvt med i en del av dansen. Fast jag trampade på mina egna tår. Det kostade inte bara min ekonomi utan även min hälsa och på vippen att det kostade mitt liv.

madeleine, kaffestund

En dag förstod jag att jag inte såg saker som alla andra och att de andra inte såg saker och mönster som jag såg. Mina glasögon hade andra glas som man såg klart med. Jag putsade glasen och stängde igen öronen och ögonen en stund och tittade inåt under några viktiga år. Med dammtrasan i ena handen och en kanna med rent vatten  i den andra handen, så städade jag och renoverad upp mina inre kanaler och balanserade organ, energi och nervsystemet i mig. Gjorde mig av med många gamla mönster och massor av saker som band det gamla kvar och också tog tid att ta hand om. Jag fick åter tillgång till min fulla kraft och än mer av den naturliga visdom som människan föds med.

Mitt öga ser både långt, rakt och ibland runt hörnet in i framtiden. Jag ser oftast helhet och detaljer samtidigt i ett flöde. En tillgång i mitt liv, då jag därigenom  hittar betydelsefulla små detaljer som ger stora förklaringar. Jag ser ofta även de små nålarna i gödselstacken och väl dolda agendor, vilket inte alla alltid gillar.

Detta med många öppna ögon gör att det blir lite jobbigt ibland. Att se mycket i dessa tider är inte alltid helt kul. Om jag tittar lite för långt fram i ”nuet” så blir jag ibland lite för snabb med mina ideér. Då får jag gå hem och vara i ett mellanrum en stund. Andas och släppa taget in till tid eller annan plats är mogen och öppen. Numera kan jag aldrig sluta lyssna på det som är sannt och viktigt för just mig för då tappar jag snabbt min kraft och förlorar min självrespekt.

Foto 2019-07-15 08 30 28

Tåligt mod

Frk Tålamod i mig har jag ständigt en dialog med och vi är inte alltid överrens. Jag får ofta höra att jag är ”så lugn och  tålmodig” men jag är också otålig ibland. Det behöver ju vara måtta på trögheten ibland i samhällets förändringsvilja, tänker jag ibland. Men sedan andas jag och startar om mig i en tillitsfull yta igen. Det dränerar mig bara att iaktta det som inte flödar.

Vi står ju i en global och nationell kris. Vi har inte tillräckligt med pengar i det system som vi gemensamt rullar med omsorg och skola och vi använder våra skatter till att göra människor och naturen sjuk. Då är det verkligen dags för ett skifte av stor art. Det kommer! Det kommer den svåra eller den enkla vägen. Beroende på huruvida vi människor är mogna att gemensamt ta nya, snabba, stora beslut och omtag.

Nu är det snart skördedax i landet och på jorden och då är allt moget, så även människan när hon bestämmer sig och vill fångas upp av sin egen krok.

 

Foto 2019-07-20 13 53 09 (1)


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s