Just idag är jag stark…

I dag händer det bra saker igen. Jag har fått ihop mig själv och jag har städat mina rum och mitt inre från damm som jag av oaktsamhet tagit in. Så glad att jag lärt mig hur man städar sig när en obalans skapats i kroppen, en obalans som ger vibrationer så det dånar i hela kroppen. I dag lördag – Storstädning!

Storstädning, äppelpaj och örtplockning. Lagt den torkade koriandern på burkar och släpat ut alla mattor och rivit äpple till pajen med skalen och allt gott som skafferiet hade Smack in i ungen,  allt i ett, snabbt och gott!

Katten var med på min promenad och vi hittade det vi ville hitta och kunde vända hem till andra halvlek av städpasset. Jag längtar nu efter frirummet som är på väg. Jag är så glad att jag beställt allt det jag behöver och att jag nu kan vila och vara nöjd nu när rummen inom och utanför mig är rena och klara. Så evinnerligt skönt.

Riktningen är utstakad och nu vet jag vart jag ska. Känns enkelt. Konstigt kan jag tycka att det var så nära det som kändes så långt borta igår. När det svåra känns tungt känns det enkla så långt borta. Att jag inte lär mig att det är nära till det enkla bara jag använder mina verktyg och är noggrann med att använda dem. Men men, acceptans! Ibland måste jag tyvärr gå vilse för att på riktigt hitta hem igen.

östersund, madeleine

Att gå bakåt på vägen är ju inge bra🤥. Kräftgången är historia nu. Den gropiga eller vilsna delen av livet lär mig den också. Den lär och ger också en noggrannare riktning framåt igen. Tack veckan och tusen tack oktoberlördag!